Dörrar, onödigt påfund.
Nu klagar mina trogna bloggläsare att jag aldrig kommer att få några trogna bloggläsare när jag aldrig uppdaterar......MEN HERRE GUD!!!! Ni får väl roa er själva de dagar jag inte vill skriva???!!!!!! Har ni blivit så beroende av mina ord? Förresten vill jag inte ha några trogna bloggläsare.......det är så normalt och dant.
Har mammat och pappat i helgen, mysigt. Där i Trönö var det +25 på fredagen och varmast i Sverige!!! Glömde säga till Vilma att vi åkte ner på morgonen ist för på kvällen så man kan säga att jag GLÖMDE henne. Det har jag haft ångest över hela helgen, grämer mig när min planering spricker. Jag hade ju planerat att vi skulle mysa på i Trönö och sen åka in till Söderhamn och se danstävlingarna på lördagen. Gå ner på stan och kolla på en otroligt bra skoaffär. Umgås med mamma/mormor och pappa/morfar, hälsa på min bror i hans stuga.
Sällan jag glömmer saker : /
Som nycklar till exempel. När vi fikade nu ikväll, Maja, Saga och jag, då retades jag med Maja och sa att Saga skulle få en dörr till sitt rum när Maja flyttat. Så skulle Saga och jag öppna och stänga, öppna och stänga våra dörrar till våra rum, dagarna i ända (jag ska få Majas rum, eller få och få: när hon drar då kommer ju rummet att stå tomt och sällan att jag tänker sova i soffan eller på en madrass på golvet då!!!!
Till saken hör att vi har alltid saknat dörrar där jag bott. Maja fick aldrig någon dörr till sitt nya rum i huset. Arg hon var! Till slut började hon önska sig en dörr i födelsedagspresent och när det inte gick så provade hon med en julklappsdörr. Men det hade inte passat med en ny dörr bland de gamla spegeldörrarna i huset....
Ok. Sen när jag tittat på lägenheten så frågade Maja om det var dörr till rummet som skulle bli hennes men det var det ju inte!!! Om möjligt så blev hon ännu argare!!!
Maja påminde mig om att jag alltid sitter med toadörren öppen och man kan ju börja fundera om vi ens hade några dörrar när jag växte upp? Vi HADE dörrar men inget lås på toadörren. Fatta! Jag har växt upp med en mamma, pappa, lillasyster, storebror, en toa utan lås. Kanske därför jag är så snabb med toalettbesöken. Kommer inte ihåg EN enda gång under hela min uppväxt att någon råkade öppna dörren och jag satt där.
Det kan man kalla respekt för sin omgivning. Eller också gick aldrig de andra i min familj på toa. När jag tänker efter så kan jag heller inte minnas att jag varit på väg på toa och att det var upptaget?!!! DET är väl konstigt? På arton långa år?? Ja det är klart, de första två åren var det väl si och så med toalettbesöken men låt säga under sexton år då!!!!
Kan heller inte minnas att jag någonsin haft en egen hemmanyckel under mina första arton år. Nyckeln till ytterdörren hängde bredvid. Så min första nyckel var nog till lägenheten jag köpte i Vågbro. Då var jag 18 och ett halvt. Tyvärr var det inte min sista nyckel.
Kanske det finns en förklaring att jag inte kommer sams med mina nycklar. Bäst var väl ändå förra veckan när reparatören på jobbet bytt ut motorvärmarstolpen och gav mig båda nycklarna, spände ögonen i mig och sa: Ta hand om de här nycklarna du, det finns bara två!!!!
Nu ska jag deklarera, sen gå och lämna den i Skatteverkets brevlåda. Om jag känner mig själv rätt så blir det väl fem i tolv, bara att hoppas på att de inte har flyttat från Storgatan och jag får springa till andra änden av stan på fem minuter.
Har mammat och pappat i helgen, mysigt. Där i Trönö var det +25 på fredagen och varmast i Sverige!!! Glömde säga till Vilma att vi åkte ner på morgonen ist för på kvällen så man kan säga att jag GLÖMDE henne. Det har jag haft ångest över hela helgen, grämer mig när min planering spricker. Jag hade ju planerat att vi skulle mysa på i Trönö och sen åka in till Söderhamn och se danstävlingarna på lördagen. Gå ner på stan och kolla på en otroligt bra skoaffär. Umgås med mamma/mormor och pappa/morfar, hälsa på min bror i hans stuga.
Sällan jag glömmer saker : /
Som nycklar till exempel. När vi fikade nu ikväll, Maja, Saga och jag, då retades jag med Maja och sa att Saga skulle få en dörr till sitt rum när Maja flyttat. Så skulle Saga och jag öppna och stänga, öppna och stänga våra dörrar till våra rum, dagarna i ända (jag ska få Majas rum, eller få och få: när hon drar då kommer ju rummet att stå tomt och sällan att jag tänker sova i soffan eller på en madrass på golvet då!!!!
Till saken hör att vi har alltid saknat dörrar där jag bott. Maja fick aldrig någon dörr till sitt nya rum i huset. Arg hon var! Till slut började hon önska sig en dörr i födelsedagspresent och när det inte gick så provade hon med en julklappsdörr. Men det hade inte passat med en ny dörr bland de gamla spegeldörrarna i huset....
Ok. Sen när jag tittat på lägenheten så frågade Maja om det var dörr till rummet som skulle bli hennes men det var det ju inte!!! Om möjligt så blev hon ännu argare!!!
Maja påminde mig om att jag alltid sitter med toadörren öppen och man kan ju börja fundera om vi ens hade några dörrar när jag växte upp? Vi HADE dörrar men inget lås på toadörren. Fatta! Jag har växt upp med en mamma, pappa, lillasyster, storebror, en toa utan lås. Kanske därför jag är så snabb med toalettbesöken. Kommer inte ihåg EN enda gång under hela min uppväxt att någon råkade öppna dörren och jag satt där.
Det kan man kalla respekt för sin omgivning. Eller också gick aldrig de andra i min familj på toa. När jag tänker efter så kan jag heller inte minnas att jag varit på väg på toa och att det var upptaget?!!! DET är väl konstigt? På arton långa år?? Ja det är klart, de första två åren var det väl si och så med toalettbesöken men låt säga under sexton år då!!!!
Kan heller inte minnas att jag någonsin haft en egen hemmanyckel under mina första arton år. Nyckeln till ytterdörren hängde bredvid. Så min första nyckel var nog till lägenheten jag köpte i Vågbro. Då var jag 18 och ett halvt. Tyvärr var det inte min sista nyckel.
Kanske det finns en förklaring att jag inte kommer sams med mina nycklar. Bäst var väl ändå förra veckan när reparatören på jobbet bytt ut motorvärmarstolpen och gav mig båda nycklarna, spände ögonen i mig och sa: Ta hand om de här nycklarna du, det finns bara två!!!!
Nu ska jag deklarera, sen gå och lämna den i Skatteverkets brevlåda. Om jag känner mig själv rätt så blir det väl fem i tolv, bara att hoppas på att de inte har flyttat från Storgatan och jag får springa till andra änden av stan på fem minuter.
Kommentarer
Trackback
